Upp som en sol - och ned som en pannkaka

Publicerad: 2017-04-02

I tisdags förmiddags packade vi in hela familjen i bilen och åkte 33 mil bort till Emma i Gävle. Under en tid har vi haft en önskan om att ses och när vi dessutom i samarbete med Volkswagen (kommer berätta mer om det) fick låna en bil så passade vi på att slå två flugor i en smäll. En långtur med bilen och ett livslångt förevigande av barnen av en fantastisk fotograf. Bilresan gick enormt smidigt, trots att vi reste i fem timmar (med några stopp inräknat) och när vi parkerade utanför Emmas fotostudio var vi förväntansfulla hela högen. Vi knäppte lite kort, för att sedan åka iväg och checka in på Clarion Hotel Winn (rekommenderas varmt för övrigt!! Fantastiskt bemötande, personal, mat och dessutom relaxen nere i källaren). Vi svidade om lite snabbt på hotellet för att sedan möta upp Emma på kvällen igen och ta några porträtt på bara mig och Jimmy.
 
Vi hade reflekterat över att Colin blivit lite mindre i maten senaste dagarna.. Men han var pigg som en mört och vi tänkte inte så mycket mer på det mer än - Tänder kanske? Eller en av många faser? Tills dagen efter och det var dags för en smash the cake-fotografering av vår lillprins. Tillskillnad mot sin storasyster var han inte alls lika fascinerad av att kladda i tårtan, haha! Det var mest äckligt att bli kletig om händerna, men vi busade och stojade en stund och han tyckte det var roligt. Tills vi märker att han plötsligt blir trött och varm. Då väljer jag att avbryta allting istället, pratar lite mer med Emma en stund, kramas, tackar och pratar lite mer - innan vi packar in oss i bilen för att beger oss hemåt Karlstad igen. Även hemresan gick hur bra som helst och barnen sov en stund, var vakna, pratade, lyssnade på musik, sov lite till m.m.
 
Dagarna flöt på,Colin var pigg mellan varven, men extra trött och framförallt blev matvägran värre och värre. Febern smög sig på igen tillsammans med en del andra otrevliga symptom. Vi har bara varit hemma och myst sedan vi kom hem från Gävle, ringt 1177 flera gånger för att rådfråga och dom har bara bett oss avvakta. Vilket vi också har gjort, tills det att jag igår såg en kraftig försämring på Colin hela tiden. Efter ett tredje samtal för dagen till 1177 valde jag att följa min magkänsla, säga ifrån att vi vill få honom undersökt och vips så var det dags för akuten. Vid 15 igår var han och Jimmy på plats, vi hade tät telefonkontakt och vid 22 ringer Jimmy och säger att C blir inlagd. Då åker jag och Selma till akuten och möter upp gossarna. Jag och J skiftar och jag och C blir snabbt visade till avdelning 12 där har vi tillbringat natten med dropp och övervakning. Under eftermiddagen idag fick vi äntligen åka hem med lite remisser och vi får därmed förhoppningsvis fira barnens födelsedag (imorgon) på hemmaplan <3 
 
 


Läs hela blogginlägget

Blogginlägg av: L i l y | nyförlovad